1 00:00:00,520 --> 00:00:02,000 Denna film tar dig ut på en resa... 2 00:00:02,000 --> 00:00:04,520 …en resa genom tid och rum. 3 00:00:36,680 --> 00:00:40,840 Jag vill berätta en historia om ett instrument som kraftigt har förbättrat vår syn på himlen, 4 00:00:40,840 --> 00:00:43,240 skärpt vår uppfattning av Universum och penetrerat 5 00:00:43,240 --> 00:00:48,600 än djupare mot de bortersta kanterna av tid och rum. 6 00:02:03,320 --> 00:02:06,400 ESA PRESENTERAR 7 00:02:06,920 --> 00:02:10,160 Hubble – 15 år av upptäckter 8 00:02:10,160 --> 00:02:13,400 HISTORIEN OM HUBBLE 9 00:02:16,920 --> 00:02:20,000 När vi skådar upp mot natthimlen ser vi det bekanta blinkande stjärnljuset. 10 00:02:20,000 --> 00:02:25,760 Ljuset har färdats enorma avstånd för att nå oss. 11 00:02:25,760 --> 00:02:28,160 Men stjärnorna i sig själva blinkar inte… 12 00:02:34,320 --> 00:02:38,520 Universum är strålande genomskinligt. 13 00:02:38,520 --> 00:02:41,920 Ljuset från avlägsna stjärnor och galaxer kan färdas oförändrat genom rymden i tusen, 14 00:02:43,080 --> 00:02:48,320 miljoner eller till och med miljarder år. 15 00:02:48,320 --> 00:02:53,160 Men sen, de sista mikrosekunderna innan ljuset når våra ögon, 16 00:02:55,760 --> 00:03:00,000 så rycks den korrekta vyn av dessa stjärnor och galaxer bort. 17 00:03:00,000 --> 00:03:06,400 Detta på grund av att när ljuset passerar vår atmosfär, det evigt föränderliga täcket av luft, vattenånga och stoft, 18 00:03:06,400 --> 00:03:11,320 suddas de fina kosmiska detaljerna ut. 19 00:03:11,320 --> 00:03:17,400 Så, i många år längtade astronomer jorden runt efter ett observatorium i rymden. 20 00:03:21,920 --> 00:03:28,840 Så tidigt som 1923 föreslog den kända tyska raketteknikern Hermann Oberth ett rymdbaserat teleskop. 21 00:03:28,840 --> 00:03:34,840 Det tog dock decennier innan teknologin kom ifatt drömmarna. 22 00:03:34,840 --> 00:03:41,240 Amerikanen Lyman Spitzer föreslog 1946 en mer realistisk plan för ett rymdteleskop. 23 00:03:41,240 --> 00:03:45,680 Från en position i rymden, ovanför jordens atmosfär, skulle ett teleskop kunna detektera det ursprungliga 24 00:03:50,080 --> 00:03:57,000 ljuset från stjärnor, galaxer och andra objekt innan det förvrängs av luften vi andas. 25 00:03:57,000 --> 00:04:03,600 Resultatet: Mycket skarpare bilder än vad de största teleskop på marken kan uppnå, 26 00:04:07,520 --> 00:04:12,000 bilder vars skärpa endast begränsas av optikens kvalitet. 27 00:04:12,000 --> 00:04:17,920 På 1970-talet så började NASA – National Aeronautics and Space Agency – och ESA – European Space Agency – 28 00:04:17,920 --> 00:04:22,080 tillsammans arbeta på design och konstruktion av vad som skulle komma att bli Hubble Space Telescope. 29 00:04:23,160 --> 00:04:28,520 Namnet är en hyllning till Edwin Powell Hubble – grundaren av modern kosmologi – 30 00:04:28,520 --> 00:04:36,600 som på 1920-talet bevisade att allt vi ser på himlen inte tillhör Vintergatan. 31 00:04:40,160 --> 00:04:44,240 Istället sträcker sig kosmos långt, långt bortom den. Hubbles arbete ändrade vår uppfattning 32 00:04:44,240 --> 00:04:50,000 av mänsklighetens plats i Universum för alltid och valet att döpa det mest magnifika 33 00:04:52,000 --> 00:04:59,080 teleskop någonsin efter Edwin Hubble kan inte bli mer passande. 34 00:04:59,080 --> 00:05:01,680 Det tog två decennium av dedikerat samarbete mellan vetenskapsmän, ingenjörer och 35 00:05:01,680 --> 00:05:09,400 entreprenörer från många olika länder innan Hubble slutligen blev färdigt. 36 00:05:12,240 --> 00:05:16,680 Den 24 april 1990 åkte fem astronauter ombord på rymdskytteln Discovery 37 00:05:17,920 --> 00:05:22,840 på en resa som ändrade vår syn på universum för alltid! 38 00:05:22,840 --> 00:05:26,320 De satte det ivrigt efterlängtade rymdteleskopet i en bana ungefär 600 km ovanför jordens yta. 39 00:05:43,680 --> 00:05:47,600 På jorden väntade astronomer otåligt på de första resultaten. 40 00:05:47,600 --> 00:05:52,680 Men mindre än två månader senare var det uppenbart att Hubbles syn var allt annat än skarp. 41 00:05:52,680 --> 00:05:57,760 Spegeln hade ett allvarligt fel... 42 00:05:57,760 --> 00:06:00,320 En defekt i spegelns form förhindrade Hubble från att ta skarpa bilder. 43 00:06:00,320 --> 00:06:07,520 Spegelns kant var för platt, bara med en femtiondel av vidden på ett hårstrå, 44 00:06:07,520 --> 00:06:09,920 men för att kunna slutföra sin uppgift måste Hubble vara perfekt in i minsta detalj… 45 00:06:09,920 --> 00:06:12,240 Besvikelsen var nästan för tung att bära. 46 00:06:12,240 --> 00:06:17,600 Inte bara bland astronomer utan även bland amerikanska och europeiska skattebetalare… 47 00:06:17,600 --> 00:06:22,600 Trots detta, under de kommande två åren, 48 00:06:22,600 --> 00:06:26,080 arbetade forskare och ingenjörer från NASA och ESA 49 00:06:26,080 --> 00:06:28,520 tillsammans för att designa och bygga ett korrigerande optiskt paket vid namn COSTAR, 50 00:06:28,520 --> 00:06:30,920 Corrective Optics Space Telescope Axial Replacement. 51 00:06:31,760 --> 00:06:34,400 Hubbles mästare stod nu inför ännu ett svårt beslut: 52 00:06:44,680 --> 00:06:49,160 Vilket vetenskapligt instrument skulle de ta bort 53 00:06:49,160 --> 00:06:52,000 så COSTAR kunde få plats i Hubble? 54 00:06:52,000 --> 00:06:56,760 Till slut valde de höghastighetsfotometern. 55 00:06:56,760 --> 00:07:00,400 Hubbles första service uppdrag 1993 har skrivits in i historien som en av höjdpunkterna i mänsklig rymdfart. 56 00:07:00,400 --> 00:07:06,000 Den fångade uppmärksamheten både hos astronomerna 57 00:07:06,000 --> 00:07:12,320 och hos allmänheten till en grad som inget annat 58 00:07:15,000 --> 00:07:18,160 rymdskytteluppdrag har gjort sen dess. 59 00:07:18,160 --> 00:07:24,920 Minutiös planerat och brilliant genomfört, lyckades uppdraget på alla punkter. 60 00:07:24,920 --> 00:07:27,920 COSTAR korrigerade Hubbles syn bättre än någon vågat hoppas. 61 00:07:46,400 --> 00:07:50,240 När de första bilderna efter serviceuppdraget kom upp på datorskärmarna var det genast klart att 62 00:07:51,320 --> 00:07:57,080 glasögonen som astronauterna tagit upp dit hade korrigerat Hubbles närsynthet fullständigt. 63 00:07:57,080 --> 00:08:04,600 Hubble var slutligen i arbete! 64 00:08:04,600 --> 00:08:10,160 Detta var bara första gången som rymdskytteln besökte Hubble. 65 00:08:10,840 --> 00:08:16,760 Teleskopet var designat för att uppgraderas och fortsätta utnyttja nya möjligheter. 66 00:08:16,760 --> 00:08:21,840 När mer avancerade instrument, elektriska eller mekaniska komponenter blev tillgängliga kunde de installeras. 67 00:08:24,320 --> 00:08:34,600 Plus att, precis som din bil behöver service, så behöver Hubble finjusteras lite då och då. 68 00:08:34,600 --> 00:08:42,080 Ingenjörer och vetenskapsmän sänder regelbundet upp rymdskytteln till Hubble så att astronauter kan uppgradera den genom att använda skiftnycklar, 69 00:08:42,080 --> 00:08:48,160 skruvmejslar och elverktyg, precis som en mekaniker gör med en bil. 70 00:08:49,920 --> 00:08:51,920 Hittills har där varit fyra serviceuppdrag - 1993, 1997, 1999 och 2002 – alla gjorda av astronauter, 71 00:08:51,920 --> 00:08:58,760 transporterade upp i rymden av NASA’s rymdskyttel. Nästa var planerad till 2005, 72 00:08:58,920 --> 00:09:03,160 men blev olyckligtvis inställt i efterdyningarna av den tragiska olyckan med Columbia. 73 00:09:04,240 --> 00:09:06,760 Hubbles framtid är osäker. 74 00:09:08,320 --> 00:09:12,920 Den var ursprungligen designad för att fungera i 15 år, men dess förväntade livstid har nu förlängts till 20 år. 75 00:09:14,920 --> 00:09:19,400 Hubble producerar fortfarande de mest häpnadsväckande 76 00:09:19,400 --> 00:09:21,600 Hubbles viktiga uppdrag kommer till slut vara över. 77 00:09:21,760 --> 00:09:27,000 En obemannad sond kommer möta Hubble i dess bana och docka med den. 78 00:09:27,080 --> 00:09:31,320 När den lämnar Hubble kommer roboten även lämna en raketmodul så att, 79 00:09:37,240 --> 00:09:40,160 efter några fler års framgångsrikt observerande, 80 00:09:40,160 --> 00:09:46,160 kan ingenjörer på marken använda dessa raketer för att styra Hubble slutliga fall ner genom 81 00:09:46,160 --> 00:09:51,320 atmosfären och till en fridfull sista viloplats på havets botten. 82 00:09:51,320 --> 00:09:53,160 Pensioneringen av Hubble Space Telescope kommer dock inte signalera 83 00:09:54,400 --> 00:10:02,600 en avslutning på en oöverträffad syn på Universum. 84 00:10:03,840 --> 00:10:05,520 Det kommer snarare markera en ny början, 85 00:10:05,520 --> 00:10:09,760 en era av ännu mer fantastiska upptäckter och bilder från rymden. 86 00:10:09,760 --> 00:10:15,760 För Hubble har en ersättare. 87 00:10:39,840 --> 00:10:45,960 James Webb Space Telescope designas just nu och kan komma att skjutas upp så tidigt som 2011. 88 00:10:45,960 --> 00:10:50,560 När den dagen kommer 89 00:10:50,560 --> 00:10:54,160 hoppas vetenskapsmän som använder James Webb Space Telescope 90 00:10:54,160 --> 00:11:00,800 att upptäcka och förstå ännu mer av vårt fascinerande Universum. 91 00:11:00,800 --> 00:11:09,440 HUBBLE I NÄRBILD 92 00:11:09,440 --> 00:11:12,760 Hubble är ett uppgraderbart, rymdbaserat teleskop med en bana på nästan 600 km höjd, 93 00:11:12,760 --> 00:11:16,400 vilket placerar det säkert över vår bildförvrängande atmosfär. 94 00:11:16,400 --> 00:11:20,360 Det tar ungefär 97 minuter per varv. 95 00:11:20,360 --> 00:11:29,440 Det är designat för att ta högupplösta bilder och noggranna spektra genom att koncentrera stjärnljus för att bilda skarpare bilder 96 00:11:31,560 --> 00:11:32,840 än vad som är möjligt från marken, där det atmosfäriska ”blinkandet” hos stjärnorna begränsar skärpan. 97 00:11:32,840 --> 00:11:36,120 För att samla så mycket ljus som möjligt från de ljussvaga objekt som det studerar, 98 00:11:36,120 --> 00:11:40,040 behöver ett teleskop en så stor spegel som möjligt. 99 00:11:40,040 --> 00:11:43,360 Trots Hubbles ganska medelmåttiga spegelstorlek på 2,4 meter, kan det mer än väl konkurrera 100 00:11:43,360 --> 00:11:48,760 med markbaserade teleskop som har speglar som är 10 eller 20 gånger större. 101 00:11:48,760 --> 00:11:52,040 Hubble är en stor satellit, 102 00:11:52,040 --> 00:11:56,040 ungefär 16 meter lång eller av samma storlek som en mindre buss. 103 00:11:56,040 --> 00:11:59,840 Det är också en av de mest komplicerade bitar av teknologi som någonsin byggts. 104 00:11:59,840 --> 00:12:06,600 Det innehåller mer än 3000 sensorer som kontinuerligt läser ut temperaturer, 105 00:12:06,600 --> 00:12:13,080 strömmar och mycket annat så att tekniker på marken kan hålla ett öga på allting. 106 00:12:15,400 --> 00:12:20,200 Tid är på Hubble en dyrbar bekvämlighet. 107 00:12:23,440 --> 00:12:28,520 Astronomer världen över frågar regelbundet efter mer tid än vad som är tillgängligt. 108 00:12:30,600 --> 00:12:34,520 Att hålla Hubble arbetande dygnet runt är inte en enkel uppgift. 109 00:12:34,520 --> 00:12:43,440 Inte en enda sekund får förloras och alla uppgifter – antingen observationer eller så kallade ”hushållningsuppgifter” 110 00:12:44,960 --> 00:12:50,360 så som omriktning av teleskopet eller uppladdning av observationsscheman – planeras minutiöst. 111 00:12:50,360 --> 00:12:56,160 För astronomer är Hubbles viktigaste komponenter dess vetenskapliga instrument. 112 00:12:59,680 --> 00:13:04,560 Det finns två grupper vetenskapliga instrument på Hubble, här och här. 113 00:13:08,840 --> 00:13:16,400 De olika instrumentet har olika syfte – några är bäst på att ta bilder, medan andra är bäst på att dissikera 114 00:13:16,400 --> 00:13:24,960 ljuset från stjärnor och galaxer genom att sprida ut det i ett regnbågsliknande spektrum. 115 00:13:29,520 --> 00:13:34,240 Hubbles unika utkiksplats ute i rymden gör det möjligt att observera det infraröda och ultravioletta ljuset 116 00:13:34,240 --> 00:13:40,640 som annars filtreras bort av atmosfären innan det når teleskopen på marken. 117 00:13:42,920 --> 00:13:50,960 Dessa former av ljus avslöjar egenskaper hos himmelsobjekt som annars hade varit gömda för oss. 118 00:13:50,960 --> 00:13:55,360 Vissa instrument som ACS – Advanced Camera for Surveys – är bättre för ultravioletta observationer, medan andra 119 00:13:55,360 --> 00:14:00,360 som NICMOS – Near Infrared Camera and MultiObjekt Spectrograph – är bättre för infraröda observationer. 120 00:14:01,920 --> 00:14:06,840 Olika mekaniska och elektriska komponenter håller Hubble fungerande. 121 00:14:06,840 --> 00:14:08,840 Elkraften till Hubble kommer från solpaneler på sidorna, vilka konverterar solljus till elektricitet. 122 00:14:10,000 --> 00:14:15,040 Gyroskop, stjärnkameror och reaktionshjul håller Hubble stabilt och pekande i samma riktning – inte alltför nära solen, 123 00:14:15,040 --> 00:14:20,120 månen eller jorden eftersom de skulle förstöra de ljuskänsliga instrumenten – 124 00:14:22,320 --> 00:14:32,160 och noggrant mot de objekt som studeras under timmar i sträck. 125 00:14:35,960 --> 00:14:40,400 Hubble har flera kommunikationsantenner på sidan som är nödvändiga 126 00:14:40,400 --> 00:14:44,320 för att sända observationer och annan nödvändig data ner till jorden. 127 00:14:44,320 --> 00:14:48,560 Hubble sänder först dess data till en satellit i ett spårnings och datarelä satellitsystemet som 128 00:14:52,560 --> 00:14:56,440 sedan laddar ner signalen till White Sands i New Mexico. 129 00:14:56,440 --> 00:15:02,120 Observationerna sänds från NASA i USA till Europa där de lagras i ett enormt dataarkiv i München. 130 00:15:02,120 --> 00:15:06,200 Ingen ensam nation kan genomföra ett sådant stort projekt. 131 00:15:07,560 --> 00:15:10,240 Hubble har varit ett stort samarbete mellan 132 00:15:10,920 --> 00:15:17,240 NASA och ESA, European Space Agency, från de tidiga stadierna i dess liv. 133 00:15:17,240 --> 00:15:24,200 Hubble har varit av största vikt inom europeisk astronomi. 134 00:15:44,680 --> 00:15:47,240 Europeiska astronomer är garanterade 15% av observationstiden med Hubble 135 00:15:47,920 --> 00:15:54,000 vilket under åren resulterat i flera tusen vetenskapliga publikationer. 136 00:15:55,760 --> 00:16:00,760 Två grupper av speciallister arbetar med Hubble. 137 00:16:04,520 --> 00:16:09,080 Där är för närvarande 15 stycken från ESA som arbetar på Space Telescope Science Institute i USA 138 00:16:10,320 --> 00:16:13,840 och 20 andra utgör Space Telescope - European Coordinating Facility i München, Tyskland. 139 00:16:13,840 --> 00:16:18,400 PLANETSAGOR 140 00:16:24,400 --> 00:16:30,680 Det finns inga gränser i rymden. 141 00:16:30,680 --> 00:16:37,000 I detta enorma Universum är våra närmaste grannar objekt inom solsystemet. 142 00:16:37,000 --> 00:16:46,600 Vi delar samma ursprung och samma öde… 143 00:16:48,680 --> 00:16:53,160 Vårt solsystem bildades för ungefär fyra och en halv miljard år sedan från ett gigantiskt gasmoln. 144 00:16:53,840 --> 00:17:00,680 Ironiskt nog så kan det varit den dödliga kraften från en termonukleär explosion hos en exploderande 145 00:17:01,680 --> 00:17:09,840 stjärna i närheten som var den direkta orsaken till vår födelse… 146 00:17:09,840 --> 00:17:14,920 Den ödeläggande kraften av explosionen kan ha förstört den sköra jämvikten i det ursprungliga 147 00:17:14,920 --> 00:17:19,240 gasmolnet och fått en del av materian att kollapsa inåt mot centrum och bilda en ny stjärna, vår sol, 148 00:17:19,240 --> 00:17:26,520 och en liten del av det kollapsande materialet blev till den mångsidiga variation av planeter vi har runt oss idag. 149 00:17:26,520 --> 00:17:29,680 Vi är med andra ord bara resterna från solens födelse. Planeterna föddes i en roterande 150 00:17:29,680 --> 00:17:36,160 skiva av gas och stoft som blev över när vår moderstjärna bildades. 151 00:17:40,080 --> 00:17:44,160 De steniga planeterna bildades i de inre delen av solsystemet medan de gåtfulla gasjättarna bildades längre ut. 152 00:17:49,840 --> 00:17:56,400 Och sen, när en våldsam vind av heta atomer började blåsa från solen 153 00:17:56,400 --> 00:18:02,000 – eller kanske från en närliggande het stjärna eller supernova – 154 00:18:02,000 --> 00:18:07,520 kunde endast de större planeterna behålla sina omkringliggande gasmoln och de sista delarna av det tunna gasmolnet 155 00:18:07,520 --> 00:18:12,760 mellan planeterna blev bortblåst. 156 00:18:12,760 --> 00:18:17,000 Så, i vårt solsystems zoo av celesta kroppar finns där steniga världar... 157 00:18:17,000 --> 00:18:24,520 ... och gigantiska gasplaneter. 158 00:18:24,520 --> 00:18:30,840 Inte ens nu finns det någon exakt uppfattning av hur mycket materia eller ens hur många planeter som finns inom vårt solsystem… 159 00:18:30,840 --> 00:18:37,160 Sedan Pluto upptäcktes på 1930-talet och dess satellit på 1970-talet, har astronomer försökt 160 00:18:37,160 --> 00:18:42,760 ta reda på om det finns något mer där ute, bortanför den nionde planeten. 161 00:18:44,080 --> 00:18:47,680 År 2003 upptäckte Hubble något som rörde sig snabbt nog över bakgrunden 162 00:18:47,680 --> 00:18:51,840 av avlägsna stjärnor för att kunna vara ett objekt inom solsystemet. 163 00:18:51,840 --> 00:18:56,080 Uppskattningar visar att det kan vara i samma storleksordning som en planet och den fick namnet Sedna efter en Inuitgudinna. 164 00:18:56,080 --> 00:19:00,760 Sedna kan vara 1500 km i diameter, vilket är ungefär tre fjärdedelar av Plutos, 165 00:19:03,000 --> 00:19:05,520 men så långt bort ser den även för Hubble bara ut som en grupp pixels. 166 00:19:05,520 --> 00:19:11,000 Ändå är den det största objekt som upptäckts i solsystemet sen Pluto. 167 00:19:11,000 --> 00:19:13,680 Solen ligger ungefär 15 miljarder km från Sedna 168 00:19:13,680 --> 00:19:18,240 – 100 gånger längre än Jordens avstånd till Solen – 169 00:19:19,160 --> 00:19:24,520 och ger knappt så mycket ljus och värme som en fullmåne. 170 00:19:24,520 --> 00:19:34,000 Så Sedna är omgiven av en evig blek vinter… 171 00:19:34,000 --> 00:19:41,000 Sedna är inte det enda mystiska objektet där ute. 172 00:19:41,000 --> 00:19:49,920 Spillror från planeternas bildande flyter fortfarande omkring överallt i form av asteroider 173 00:19:49,920 --> 00:19:56,080 och kometer i varierande former och storlekar. 174 00:20:58,080 --> 00:21:04,240 Ibland kan deras banor leda dem på katastrofala kurser… 175 00:21:04,240 --> 00:21:09,000 Rymdteleskopet Hubble blev vittne till den sista resan för kometen Shoemaker-Levy 9 … 176 00:21:09,000 --> 00:21:18,400 Den blev sliten i ett antal delar av Jupiters gravitationella drag när den passerade den massiva planeten under sommaren 1992. 177 00:21:32,000 --> 00:21:36,840 Två år senare återvände fragmenten och körde rakt in i hjärtat av Jupiters atmosfär. 178 00:21:36,840 --> 00:21:40,320 Hubble följde kometfragmenten på deras sista resa och levererade häpnadsväckande högupplösta bilder av nedslagsärren. 179 00:22:00,920 --> 00:22:06,680 Vår Jord skulle lätt passa in i något av de svarta märkena. 180 00:22:06,680 --> 00:22:10,600 Rymdsonder med sofistikerade instrument skickas med jämna mellanrum till planeterna i vårt solsystem. 181 00:22:21,920 --> 00:22:26,600 De ger oss ingående undersökningar av dessa avlägsna platser. 182 00:22:26,600 --> 00:22:32,520 Hubble ger också sin egna unika service genom att öppna ett fönster mot vårt solsystem som aldrig stängs. 183 00:22:33,600 --> 00:22:37,840 Det är så vi har fått oöverträffade utsikt av stormar på andra planeter, 184 00:22:37,840 --> 00:22:42,920 … deras ändring av årstid. 185 00:22:47,320 --> 00:22:51,840 ... och oöverträffade vyer av atmosfäriska händelser, 186 00:22:51,840 --> 00:22:55,840 som till exempel det vi på jorden kallar norrsken och sydsken. 187 00:22:55,840 --> 00:23:01,240 Även om solsystemet har många överraskningar i lager så har Hubble 188 00:23:01,240 --> 00:23:07,760 även vänt sitt öga ut mot andra stjärnor för att leta efter planetsystem. 189 00:23:07,760 --> 00:23:13,000 Astronomer påbörjar sin spaning efter liv på någon annan plats i Universum. 190 00:23:15,000 --> 00:23:19,760 Till att börja med koncentrerar de sig på att hitta jordlika planeter. 191 00:23:19,760 --> 00:23:23,600 År 2001 gjorde Hubble sin första direkta 192 00:23:23,600 --> 00:23:33,400 upptäckt av atmosfären hos en planet runt en annan stjärna och bestämde till viss del dess beståndsdelar. 193 00:23:33,400 --> 00:23:37,400 Att mäta den kemiska sammansättningen av atmosfären hos en planet runt en annan stjärna kommer 194 00:23:37,400 --> 00:23:42,400 en dag ge oss möjligheten att söka efter tecken på liv utanför Jorden. 195 00:23:42,400 --> 00:23:50,520 Alla levande ting andas och detta ändrar sammansättningen av atmosfären på klart mätbara sätt. 196 00:23:52,080 --> 00:23:59,600 Astronomer tror det finns många planetsystem liknande vårt 197 00:24:18,520 --> 00:24:23,680 med banor runt andra stjärnor i hela vår galax. 198 00:24:23,680 --> 00:24:26,360 Födelsen, livet, döden och återfödelsen av stjärnor fortgår i en oändlig cykel, 199 00:24:26,360 --> 00:24:30,880 där stjärnor födda från gas och stoft kommer skina i miljoner eller miljarder år, 200 00:24:35,160 --> 00:24:37,360 dö och gå tillbaka till stoft och gas för att bilda nya stjärnor. 201 00:24:37,360 --> 00:24:43,920 Biprodukten av denna kontinuerliga cykel inkluderar planeter och de kemiska ämnen som gör liv möjligt. 202 00:24:43,920 --> 00:24:47,760 Så genom hela den omätliga rymden så fortsätter livets ebb och flod… 203 00:24:47,760 --> 00:24:54,120 STJÄRNORNAS LIV 204 00:24:54,120 --> 00:24:57,640 Vår sol, den vitala källan av energi till livet på jorden, är en stjärna. 205 00:24:57,640 --> 00:25:05,320 En fullständigt normal stjärna, 206 00:25:05,320 --> 00:25:08,800 precis som miljarder andra vi kan hitta i vår galax. 207 00:25:08,800 --> 00:25:15,240 En stjärna är inget annat än en sfär av glödande gas. 208 00:25:15,240 --> 00:25:24,200 Den formas ur ett komprimerat moln av gas och frigör hela tiden energi på grund av en kontinuerlig kedja 209 00:25:26,120 --> 00:25:30,040 av kärnreaktioner som sker i dess kärna. 210 00:25:30,040 --> 00:25:34,440 De flesta stjärnor kombinerar väteatomer för att bilda helium genom processen som kallas fusion – 211 00:25:34,440 --> 00:25:39,000 samma process som ger energi till den förödande vätebomben. 212 00:25:39,000 --> 00:25:43,200 Faktum är att stjärnor är nukleära fabriker som konverterar lättare grundämnen till tyngre grundämnen i en serie av reaktioner. 213 00:25:43,200 --> 00:25:49,800 De kommer fortsätta glöda tills allt ‘bränsle’ är slut. 214 00:25:49,800 --> 00:25:52,760 Och det är allt – en stjärnas liv: en lugn början och en stadig utveckling till ett ibland våldsamt slut. 215 00:25:52,760 --> 00:25:56,680 Men hur kan vi vara säkra på den här bilden när en individuell stjärna lever längre än en människa med en faktor av en miljon eller mer? 216 00:25:56,680 --> 00:26:00,160 För att kunna undersöka livscykeln hos en specifik organism på jorden 217 00:26:00,160 --> 00:26:03,160 behöver vi inte följa ett individuellt exemplars hela liv. 218 00:26:03,160 --> 00:26:08,160 Vi kan istället observera många exemplar av organismen samtidigt. 219 00:26:08,160 --> 00:26:10,040 Detta visar oss alla olika faser av dess livscykel. 220 00:26:10,040 --> 00:26:15,440 Till exempel är varje fas av en persons liv en stillbild av den mänskliga erfarenheten. 221 00:26:15,440 --> 00:26:17,520 Och likadant är det med stjärnor… 222 00:26:17,520 --> 00:26:22,920 Stjärnor lever och dör under miljoner, eller till och med miljarder, år. 223 00:26:22,920 --> 00:26:26,400 Även den mest kortlivade stjärnan lever minst en miljon år – 224 00:26:39,840 --> 00:26:46,160 längre än hela mänsklighetens historia! 225 00:26:46,160 --> 00:26:50,760 Och detta är varför det är extremt ovanligt att det är möjligt att spåra åldersrelaterade förändringar i individuella stjärnor. 226 00:26:50,760 --> 00:26:56,960 För att lära oss mer om stjärnor måste 227 00:26:56,960 --> 00:27:09,320 vi ta prov på olika stjärnor under varje fas av deras liv 228 00:27:49,560 --> 00:27:53,320 och pussla ihop hela cykeln från liv till död. 229 00:27:53,320 --> 00:27:57,840 Hubbles klara bilder har dokumenterat den tumultartade födelsen av stjärnor och levererat många 230 00:27:57,840 --> 00:28:02,000 överraskande bilder i färgrika detaljer. 231 00:28:08,280 --> 00:28:12,840 Födelsen av stjärnor i grannskapets stellära ‘BB-avdelningar’ kan användas 232 00:28:12,840 --> 00:28:16,840 som en tidsmaskin för att återspela händelsen som skapade vårt solsystem. 233 00:28:24,000 --> 00:28:28,160 Hubble har ofta fått jobba hårt för denna informationen eftersom dessa viktiga ledtrådar om vår födelse ligger 234 00:28:28,160 --> 00:28:33,240 gömda bakom en slöja av svagt glödande, stoftfyllda molekylmoln där stjärnor föds. 235 00:28:33,240 --> 00:28:38,280 Just nu föds stjärnor överallt i Universum. 236 00:28:38,280 --> 00:28:45,800 Enorma glödande pelare av smutsig vätgas står vakt över deras vaggor 237 00:28:51,560 --> 00:28:56,680 och gassar sig i ljuset från närliggande nyfödda stjärnor. 238 00:28:56,680 --> 00:29:01,040 Hubbles förmåga att observera infrarött ljus gör det möjligt att penetrera 239 00:29:01,040 --> 00:29:10,080 stoftet och gasen och avslöja de nyfödda stjärnorna som aldrig förr. 240 00:29:16,640 --> 00:29:19,840 En av Hubbles, av många upptäckter, mest spännande var observationen av stoftskivor 241 00:29:19,840 --> 00:29:25,200 runt vissa nyfödda stjärnor begravda djupt in i Orionnebulosan. 242 00:29:25,200 --> 00:29:29,800 Här kan vi faktiskt se bildandet av nya solsystem där planeter så småningom kommer bildas. 243 00:29:34,800 --> 00:29:41,120 Precis som de gjorde i vårt eget solsystem för fyra och en halv miljarder år sedan. 244 00:29:41,120 --> 00:29:46,280 I de första faserna av deras liv kan stjärnor samla på sig gas från det ursprungliga födelsemolnet. 245 00:29:52,360 --> 00:29:57,440 Material som faller in mot stjärnan bildar bubblor eller till och med jetströmmar när det hettas 246 00:29:59,120 --> 00:30:08,000 upp och kastas ut längs med stjärnans rotationsaxel, som en axel genom ett hjul. 247 00:30:08,000 --> 00:30:15,720 Ofta föds många stjärnor från samma moln av gas och stoft. 248 00:30:15,720 --> 00:30:19,600 Några kan stanna tillsammans genom hela deras livstid, 249 00:30:19,600 --> 00:30:28,120 hålla takten i utvecklingen, precis som barndomsvänner som du behåller hela livet. 250 00:30:29,520 --> 00:30:33,520 Ofta kommer dock stjärnor i en hop ha samma ålder men olika massa 251 00:30:33,520 --> 00:30:39,760 och detta betyder att väldigt olika öden väntar dem. 252 00:30:39,760 --> 00:30:46,000 Mänsklighetens existens är bara ett ögonblick jämfört med en stjärnas liv. 253 00:30:46,000 --> 00:30:51,680 Så observationer av övergången mellan olika faser i en stjärnas liv kan endast ses med tur. 254 00:30:51,680 --> 00:30:59,520 Under femton högproduktiva år har Hubble låtit oss observera några stjärnor som åldras i realtid. 255 00:30:59,520 --> 00:31:03,680 Teleskopet har producerat uppseendeväckande ”filmer” som tillåter oss att bevittna 256 00:31:03,680 --> 00:31:08,520 hur några av dem modifierar sitt utseende över detta korta spann av astronomisk tid. 257 00:31:08,520 --> 00:31:15,760 De mest massiva stjärnorna avslutar sina liv kataklysmiskt, 258 00:31:15,760 --> 00:31:25,040 förstör sig själva i gigantiska explosioner kända som supernovor. 259 00:31:27,160 --> 00:31:30,640 Under några få praktfulla månader blir varje sådan det ljusstarkaste objektet i hela universum 260 00:31:30,640 --> 00:31:36,120 och överglänser alla andra stjärnor i dess hemgalax. 261 00:31:36,120 --> 00:31:43,120 Sen uppskjutningen 1990 har Hubble bevakat dramat som utvecklats i supernova 1987A, 262 00:31:43,120 --> 00:31:48,680 den närmaste exploderande stjärnan i modern tid. 263 00:31:48,680 --> 00:31:54,080 Teleskopet har övervakat en ring av gas som omger supernovaexplosionen. 264 00:31:54,080 --> 00:31:58,640 Hubble har observerat uppdykandet av ljusa fläckar runt ringen, som ädelstenar på ett halsband. 265 00:31:58,640 --> 00:32:02,040 Dessa kosmiska ”pärlor” är upplysta av överljudschocker utlösta under stjärnans explosion. 266 00:32:02,040 --> 00:32:05,800 Ruinerna av en exploderande stjärna kan dölja en kraftfull motor. 267 00:32:05,800 --> 00:32:10,240 Hubble har utforskat det mystiska hjärtat av Krabbnebulosan, de spridda resterna av en exploderad stjärna, 268 00:32:10,240 --> 00:32:14,280 livligt beskriven av kinesiska astronomer år 1054, och har avslöjat dess dynamiska centrum. 269 00:32:14,280 --> 00:32:18,600 De innersta regionerna av nebulosan gömmer en speciell typ av stjärna, en pulsar. 270 00:32:18,600 --> 00:32:22,320 Som en fyr roterar stjärnan och sänder ut ljus och energi i en stråle. 271 00:32:22,320 --> 00:32:29,320 Och den ger kraft till den enorma nebulosan av gas och stoft som omsluter den. 272 00:32:29,320 --> 00:32:34,080 Dock avslutar inte alla sina stjärnor sitt liv så våldsamt. 273 00:32:35,880 --> 00:32:44,880 Sol-lika stjärnor kyls av när de tar slut på vätet. 274 00:32:44,880 --> 00:32:50,120 Centrala delarna av stjärnan kollapsar på sig självt och tyngre grundämnen bränns 275 00:32:50,120 --> 00:32:54,320 och får de yttre lagren att expandera och långsamt läcka ut i rymden. 276 00:32:54,320 --> 00:32:59,720 I denna fasen av stjärnans liv kallas de en ”röd jätte”. 277 00:32:59,720 --> 00:33:05,360 Vår sol kommer bli en ”röd jätte” om några få miljarder år. 278 00:33:07,000 --> 00:33:09,440 Under den tiden kommer den att expandera så mycket att den kommer svälja Merkurius, Venus och också vår planet. 279 00:33:09,440 --> 00:33:14,200 Men dessa stjärnor är inte avslutade riktigt än. De kan fortfarande bli något extraordinärt… 280 00:33:14,200 --> 00:33:17,520 Precis innan de andas sitt sista andetag så släcks stjärnor som vår sol i en sista flammande höjdpunkt. 281 00:33:17,520 --> 00:33:24,920 I dess sista fas av fusion blåser stellära vindar från 282 00:33:32,120 --> 00:33:36,920 stjärnan och får den röda jätten att svälla till en enorm storlek. 283 00:33:36,920 --> 00:33:44,840 I hjärtat av denna expansion blottas hjärtat av stjärnan och översköljer 284 00:33:44,840 --> 00:33:51,720 skalet av gas med kraftfullt ljus som gör att det glöder. 285 00:34:13,000 --> 00:34:18,080 Eftersom de tidiga teleskopanvändande astronomerna 286 00:34:18,080 --> 00:34:24,160 tyckte att dess fantastiska konstruktioner såg lite ut som den då nyupptäckta planeten Uranus, 287 00:34:24,160 --> 00:34:32,280 blev de kända som planetariska nebulosor. 288 00:34:32,280 --> 00:34:38,000 Hubbles skarpa iaktagelseförmåga visar att planetariska nebulosor är som fjärilar: det finns inte två som är lika. 289 00:34:38,000 --> 00:34:44,320 Hubbles bländande samling av planetariska nebulosor visar förvånansvärt intrikata glödande former: 290 00:34:44,320 --> 00:34:50,320 ekerhjul, virvlande jets, eleganta vinglasformer, 291 00:34:50,320 --> 00:34:54,920 tunn-former eller till och med utströmningar från raketmotorer. 292 00:34:54,920 --> 00:34:59,160 Från dess unika position högt över den störande atmosfären är Hubble det enda teleskop 293 00:34:59,160 --> 00:35:03,040 som kan observera de yttre skalen av dessa döende stjärnor i stor detalj. 294 00:35:08,720 --> 00:35:15,600 Här hoppar vi fram och tillbaka mellan Hubbles bilder från 1994 och 2002. 295 00:35:15,600 --> 00:35:20,920 Ett av de största mysterierna i modern astrofysik är 296 00:35:20,920 --> 00:35:27,560 hur en enkel, sfärisk boll av gas som vår sol, kan ge upphov till så intrikata strukturer..!! 297 00:35:27,560 --> 00:35:33,760 Hos några planetariska nebulosor är det som om en kosmisk vattenspridare 298 00:35:33,760 --> 00:35:36,600 har skapat de jets som strömmar ut åt motsatta håll. 299 00:35:36,600 --> 00:35:40,520 ... Eller kan dess fantastiska mönster möjligtvis ha skulpterats av det magnetiska fältet 300 00:35:40,520 --> 00:35:47,520 hos en följeslagande stjärna som tränger ihop den utslängda gasen till en jet? 301 00:35:47,520 --> 00:35:54,800 Vad som än skapat dessa, under bara tiotusen år kommer dessa flytande kosmiska blommor att lösas upp i rymden. 302 00:35:54,800 --> 00:36:00,360 Precis som riktiga blommor göder sin omgivning när de ruttnar kommer de kemiska 303 00:36:00,360 --> 00:36:06,600 grundämnena producerade i stjärnan under dess liv spridas av den planetariska nebulosan och ge näring 304 00:36:06,600 --> 00:36:17,000 den omgivande rymden, sörja för råmaterial för nya generationer av stjärnor, 305 00:36:33,640 --> 00:36:38,800 planeter och kanske till och med liv. 306 00:36:38,800 --> 00:36:46,040 Eftersom de försvinner så fort på en kosmisk tidsskala finns det aldrig mer 307 00:36:46,040 --> 00:36:53,080 än 15 000 planetariska nebulosor samtidigt i vår Vintergata. 308 00:36:53,080 --> 00:36:59,120 Ett mer hållbart monument av den döda stjärnan är det lilla hjärta den lämnar efter sig. 309 00:36:59,120 --> 00:37:05,240 Kända som vita dvärgar har varje av dessa exceptionellt täta stjärnor i jordstorlek ödet att spendera 310 00:37:05,240 --> 00:37:10,240 resten av evigheten med att långsamt läcka ut sin överblivna värme i rymden, tills slutligen, efter många 311 00:37:29,000 --> 00:37:35,120 miljarder år, de har nått den kalla temperaturen -270 grader Celsius som resten av rymden har. 312 00:37:36,640 --> 00:37:43,080 KOSMISKA KOLLISIONER 313 00:37:43,080 --> 00:37:45,160 Vi lever inne i ett enormt stjärnsystem, eller galax, som heter Vintergatan. 314 00:37:45,160 --> 00:37:52,680 Sedd utifrån är Vintergatan en gigantisk spiral, bestående av ett centralt nav omfamnat av långa armar. 315 00:37:53,680 --> 00:38:00,360 Hela systemet roterar långsamt. Mellan stjärnorna finns stora mängder gas och stoft 316 00:38:00,360 --> 00:38:08,400 som vi kan se och någon okänd materia kallad ”mörk materia” som är osynlig för oss. 317 00:38:08,560 --> 00:38:16,000 Långt från centrum, ute i en av armarna, Vintergatans förorter, 318 00:38:27,160 --> 00:38:31,800 finns ett litet stjärnsystem, vårt hem, solsystemet. 319 00:38:31,840 --> 00:38:37,280 När vi tittar upp en klar natt kan vi se ungefär 5000 av de närmsta stjärnorna. 320 00:38:40,120 --> 00:38:46,400 Vår ögon får kämpa för att se bortom tusen ljusår eftersom stoft fyller rymden 321 00:38:46,400 --> 00:38:51,520 och fördunklar det avlägsna stjärnljuset. 322 00:38:53,960 --> 00:39:00,680 Så utan ett teleskop kan vi bara se en liten del av hela den 100000 ljusår vida Vintergatan. 323 00:39:01,360 --> 00:39:07,000 För Vintergatan innehåller flera hundra miljarder stjärnor, flera lika vår sol!! 324 00:39:07,000 --> 00:39:10,440 Även om flera hundra tusen miljoner är ett nästan ofattbart tal, så är det bara början. 325 00:39:30,920 --> 00:39:34,880 Astronomer tror att det finns mer än hundra miljarder galaxer i universum. Hur många stjärnor skulle det bli? 326 00:39:34,880 --> 00:39:39,000 I en handfull av sandkorn kan där lätt finnas 50000 individuella korn av sand. 327 00:39:39,000 --> 00:39:44,080 Ändå, på en hel strand finns där bara tillräckligt med sand för att representera varje stjärna i Vintergatan. 328 00:39:44,880 --> 00:39:47,000 Där finns så många stjärnor i universum att vi skulle bli tvungna att räkna varje sandkorn på varje strand 329 00:39:47,000 --> 00:39:53,160 på hela jorden för att kunna komma ens i närheten av rätt tal. 330 00:40:01,920 --> 00:40:05,880 Låt oss ta ett sandkorn, 1 mm i diameter, och placera det här för att representera solens storlek. 331 00:40:05,880 --> 00:40:12,920 Om vi börjar att gå mot den närmsta stjärnan skulle det ta större delen av dagen att slutföra 332 00:40:12,920 --> 00:40:20,640 resan eftersom stjärnan skulle vara nästan 30 kilometer bort. 333 00:40:20,640 --> 00:40:23,400 Så, galaxer är mest en stor samling av tomhet. 334 00:40:23,400 --> 00:40:28,000 Om vi kunde trycka ihop alla stjärnor i Vintergatan skulle de lätt få plats inom volymen 335 00:40:28,800 --> 00:40:35,000 av rymden mellan vår sol och den närmsta stjärnan. 336 00:40:35,000 --> 00:40:42,320 Faktum är, för att fylla den volymen fullständigt, 337 00:41:26,520 --> 00:41:32,840 skulle vi behöva packa in alla stjärnor från alla galaxer i hela universum!! 338 00:41:32,840 --> 00:41:40,880 När vi tittar på natthimlen verkar Universum vara stilla. 339 00:41:40,880 --> 00:41:51,920 Detta beror på att vår livstid är inget mer än droppar i den universala oceanen av tid. 340 00:42:08,640 --> 00:42:14,200 Faktum är, Universum är i konstant rörelse, men vi skulle behöva titta i mycket mer än en livstid 341 00:42:14,200 --> 00:42:17,520 för att upptäcka rörelsen i natthimlen. 342 00:42:17,520 --> 00:42:22,720 Givna tillräckligt med tid skulle vi se stjärnor och galaxer röra sig. 343 00:42:22,720 --> 00:42:28,800 Stjärnor rör sig runt Vintergatans centrum och galaxer dras mot varandra av deras gravitation. 344 00:42:28,800 --> 00:42:34,560 Ibland till och med krockar de. Hubble har observerat flertalet galaxer som kraschar ihop. 345 00:42:34,560 --> 00:42:39,160 Som majestätiska skepp i den största av nätter, kan galaxer glida allt närmre 346 00:42:39,160 --> 00:42:46,720 tills deras gemensamma gravitationella växelverkan börjar gjuta dem i intrikata figurer som slutligen, 347 00:42:46,720 --> 00:42:51,920 och irreversibelt, vävs ihop. Det är en enorm kosmisk dans, koreograferad av gravitationen. 348 00:42:51,920 --> 00:42:56,400 När två galaxer kolliderar är det inte som en bilkrasch eller två biljardbollar som träffar varandra, 349 00:42:56,400 --> 00:43:01,240 det är mer som när du flätar ihop dina fingrar. 350 00:43:03,640 --> 00:43:07,760 De flesta stjärnor i galaxerna kommer passera oberörda genom kollisionen. 351 00:43:07,760 --> 00:43:15,800 Som värst kommer gravitationen slunga ut dem, tillsammans med gas och stoft, 352 00:43:19,720 --> 00:43:25,240 och bilda serpentiner som sträcker sig hundra tusen ljusår eller mer. De två galaxerna, 353 00:43:25,240 --> 00:43:31,320 fångade i sin dödliga gravitationella omfamning, kommer fortsätta snurra runt varandra, 354 00:43:31,320 --> 00:43:34,040 slita ut mer gas och stjärnor att addera till svansarna. Till slut, om flera miljarder år, 355 00:43:34,040 --> 00:43:40,360 kommer galaxerna slå sig till ro i en enda, kombinerad galax. 356 00:43:40,360 --> 00:43:45,920 Man tror att många av dagens galaxer, inklusive Vintergatan, är ihopsatta från sådana 357 00:43:45,920 --> 00:43:50,160 sammanslagningar av mindre galaxer, som händer över miljardtals år. 358 00:43:50,160 --> 00:43:55,520 Utlösta av de kolossala och våldsamma växelverkningarna mellan galaxer, 359 00:43:56,200 --> 00:44:00,680 bildas stjärnor från stora gasmoln i fyrverkeriexplosioner och bildar strålande blåa stjärnhopar. 360 00:44:01,880 --> 00:44:05,440 Vår egen Vintergata är på kollisionskurs med den närmsta stora galaxen, Andromedagalaxen. 361 00:44:05,440 --> 00:44:13,640 De närmar varandra med nästan 500000 kilometer i timmen och, om tre miljarder år, 362 00:44:32,600 --> 00:44:40,960 kommer de frontalkrocka. 363 00:44:40,960 --> 00:44:45,880 Den direkta kollisionen kommer leda till en magnifik sammanslagning av de två galaxerna, 364 00:44:45,880 --> 00:44:50,880 under vilken vår Vintergata inte längre kommer vara den spiralgalax vi är vana vid. 365 00:44:50,880 --> 00:44:54,120 Istället kommer den utvecklas till en enorm elliptisk galax, 366 00:44:54,120 --> 00:44:59,840 innehållande alla dess egna stjärnor och alla Andromedagalaxens också. 367 00:45:05,320 --> 00:45:07,280 Sedd från jorden kommer kollisionen se ut ungefär så här. 368 00:45:07,760 --> 00:45:10,960 Även om detta inte kommer hända på en väldigt lång tid så finns 369 00:45:11,240 --> 00:45:13,680 det andra av naturens mörka krafter som spelar in överallt runt om oss, även under tiden du ser detta… 370 00:45:15,040 --> 00:45:19,960 MONSTER I RYMDEN 371 00:45:20,880 --> 00:45:25,320 Svarta hål är universums gåtfulla skurkar: sväljande allt som kommer i deras väg och låter inget fly. 372 00:45:25,880 --> 00:45:27,680 Så för astronomer är centrum av ett svart hål det ultimat okända... 373 00:45:28,960 --> 00:45:34,000 Ingen information kan fly från insidan av svarta håls gravitationella fästningar. 374 00:45:35,680 --> 00:45:37,880 Det finns inget sätt att se vad som finns där inne. 375 00:45:38,880 --> 00:45:45,680 Inte ens ljus kan fly. Så hur vet vi ens att de är där? 376 00:45:49,440 --> 00:45:54,040 Själva de svarta hålen kan inte bli direkt observerade. 377 00:45:54,040 --> 00:45:58,200 Men, astronomer kan dock studera de indirekta effekterna av svarta hål 378 00:45:58,200 --> 00:46:04,800 på grund av att den sak som svarta hål har massor av är gravitation. 379 00:46:04,800 --> 00:46:12,000 Hubbles höga upplösning har avslöjat de dramatiska störande effekterna svarta hål har på sin omgivning. 380 00:46:12,000 --> 00:46:17,040 Och inte bara gravitation, astronomer har funnit att när materia packas tillräckligt 381 00:46:17,040 --> 00:46:22,040 hårt runt ett svart hål kan det ringa som en klocka. 382 00:46:22,040 --> 00:46:29,440 Detta är den faktiska tonen producerad av ett svart hål 250 millioner ljusår från jorden. 383 00:46:33,440 --> 00:46:38,000 Det ekar genom skivan av materia som omger det svarta hålet och det har blivigt ändrats till att ligga inom det mänskliga hörområdet. 384 00:46:38,000 --> 00:46:45,880 I verkligheten är det ett halvton sänkt B, 57 oktaver under normalt C. 385 00:46:45,880 --> 00:46:53,080 Astronomer tror att svarta hål är singulariteter – enkla punkter i rymden. 386 00:46:53,080 --> 00:46:56,920 Ingen volym, ingen utsträckning, men oändligt tät! 387 00:46:56,920 --> 00:47:01,320 Svarta hål kan bildas under den slutliga kollapsen av en massiv stjärna, många gånger tyngre än vår sol. 388 00:47:01,320 --> 00:47:05,880 Det stellära liket som lämnas kvar efter en massiv stjärnas död och kollaps kan vara så tungt 389 00:47:05,880 --> 00:47:11,000 att inga krafter i naturen kan stoppa det från att skrumpna under sin egen tyngd in i en oändlig liten volym. 390 00:47:20,600 --> 00:47:23,760 Även om materia uppenbarligen har försvunnit, blivigt komprimerat in till ingenting, så utövar det fortfarande ett 391 00:47:23,760 --> 00:47:29,520 kraftigt gravitationellt drag och stjärnor och andra objekt som kommer för nära kan dras in. 392 00:47:29,520 --> 00:47:38,120 Hos alla svarta hål finns där en punkt utan återvändo, kallad ”händelsehorisont”. 393 00:47:38,120 --> 00:47:42,800 När något – säg en närliggande stjärna – är dragen förbi denna plats kommer den aldrig bli sedd igen. 394 00:47:42,800 --> 00:47:46,960 På sin väg mot händelsehorisonten kommer den dömda stjärnan följa en fatal spiralbana. 395 00:47:46,960 --> 00:47:54,000 När stjärnan närmar sig hålet ännu mer kommer materien 396 00:48:05,560 --> 00:48:10,600 närmast hålet känna en större dragning kraft än resten av stjärnan, 397 00:48:10,600 --> 00:48:18,240 sugande och sträckande ut stjärnan mot hålet tills… 398 00:48:18,240 --> 00:48:25,560 … de enorma tidvattenkraften drar sönder den och slukar den. 399 00:48:25,560 --> 00:48:29,520 Där finns besynnerligare aspekter av dessa objekt också, 400 00:48:35,600 --> 00:48:39,440 en vridning av rum och tid som förvanskar och till och med saktar ner tidens gång. 401 00:48:39,440 --> 00:48:42,880 Alla objekt med massa deformerar själva väven av rum och tid, men svarta hål gör detta extremt mycket. 402 00:48:42,880 --> 00:48:50,000 Enligt Einsteins berömda allmänna relativitetsteori, 403 00:48:50,000 --> 00:48:57,600 skulle en orädd resande som kunde besöka ett svart hål och hänga ovanför händelsehorisonten utan att slukas, 404 00:48:59,880 --> 00:49:06,400 tillslut återvända för att finna sig vara yngre än folket han hade lämnat. 405 00:49:06,400 --> 00:49:10,520 Kanske är det mest underliga objekt astronomer har hypoteser om maskhål. 406 00:49:10,520 --> 00:49:15,120 Ett maskhål är väsentligen en ”genväg” genom rymdtiden från en punkt i universum till en annan punkt i universum. 407 00:49:15,120 --> 00:49:20,160 Kanske kan maskhål, om de existerar, en dag tillåta resor mellan regioner i rymden snabbare än vad det tar 408 00:49:21,520 --> 00:49:28,240 ljuset att göra samma resa genom den normala rymden. 409 00:49:28,240 --> 00:49:35,960 Hubble har visat att svarta hål troligtvis finns i centrum av alla galaxer. 410 00:49:35,960 --> 00:49:41,080 Det finns ett i mitten av vår Vintergata. - en jätte, 411 00:49:41,080 --> 00:49:49,080 ett supermassivt svart hål, kanske en miljon gånger så stort som de som bildas vid kollapsen av en massiv stjärna. 412 00:49:50,760 --> 00:49:55,680 Det kan vara en sammansmältning av många svarta hål i stjärnstorlek som bildades under galaxens avlägsna historia. 413 00:49:55,680 --> 00:49:57,760 När två galaxer kolliderar kommer de svarta hålen i varje centrum utföra en komplicerad dans. 414 00:49:57,760 --> 00:50:04,080 Långt efter att de två galaxerna har smällt samman till en 415 00:50:04,080 --> 00:50:08,360 fortsätter deras centrala svarta hål gå i bana runt varandra i hundratals miljoner år 416 00:50:08,360 --> 00:50:11,160 innan den slutliga våldsamma sammansmältningen till ett tungt svart hål. 417 00:50:11,160 --> 00:50:15,960 Denna sista process är så kraftfull att den ändrar rymdtidens väv tillräckligt så vi kanske kan observera 418 00:50:18,720 --> 00:50:22,120 den från jorden med en ny typ av gravitationsvågs-teleskop eller från speciella rymdsonder i bana runt jorden. 419 00:50:22,120 --> 00:50:27,840 Dock, jämfört med de miljontals år det tar för galaxer att sammansmälta, 420 00:50:27,840 --> 00:50:32,440 så är den sista kataklysmen i kärnorna relativt kort. Så oddsen att se en sådan händelse är små. 421 00:50:32,440 --> 00:50:38,720 Fram till så sent som för 50 år sedan trodde astronomer att universum var en fridfull plats. 422 00:50:39,400 --> 00:50:47,960 Men det är långt från sanningen… 423 00:50:47,960 --> 00:50:55,440 Rymden skakas ofta av våldsamma händelser: supernovornas kataklysmiska explosioner, 424 00:50:55,440 --> 00:51:02,360 kollisioner mellan hela galaxer och kolossala utkastningar av energi på grund av stora 425 00:51:04,240 --> 00:51:08,800 mängder materia som kraschar in i svarta hål… 426 00:51:08,800 --> 00:51:13,400 Upptäckten av kvasarer gav oss en första inblick i detta tumult… 427 00:51:13,400 --> 00:51:17,840 För markbaserade teleskop ser kvasarer ut som vanliga stjärnor. 428 00:51:17,840 --> 00:51:23,000 Och det är exakt vad astronomer först trodde de var och namngav dem därför som ”kvasistellära” objekt. 429 00:51:23,000 --> 00:51:27,400 Men kvasarer är i verkligheten mycket ljusstarkare och längre bort än stjärnor… 430 00:51:28,120 --> 00:51:32,000 De skiner mer ljusstarkt än 1000 normala galaxer och är drivna av supermassiva svarta hål. 431 00:51:32,000 --> 00:51:35,120 Stjärnor som går i omlopp för nära slits itu, rinnande ner i kvasaren som vatten ner i en enorm kosmisk vask. 432 00:51:35,120 --> 00:51:40,360 Den i spiralbana fallande gasen bildar en tjock skiva, upphettad till miljontals grader på grund av dess fritt 433 00:51:40,360 --> 00:51:42,960 fallande rörelse mot det svarta hålet. Gas blåser sin energi ut i rymden ovanför och under disken i kolossala jets. 434 00:51:42,960 --> 00:51:47,080 Kvasarer finns i en anmärkningsvärd variation av galaxer, 435 00:51:47,080 --> 00:51:51,560 av vilka många kolliderar våldsamt. Det kan finnas ett antal mekanismer som tänder en kvasar. 436 00:51:53,560 --> 00:52:01,080 Kollisioner mellan par av galaxer kan starta födelsen av kvasarer, 437 00:52:02,800 --> 00:52:06,280 men Hubble har visat att även till synes normala, ostörda galaxer innehåller kvasarer. 438 00:52:06,280 --> 00:52:13,600 Men kvasarer är inte de enda högenergetiska objekt astronomer har hittat… 439 00:52:13,600 --> 00:52:19,880 En serendipitetisk upptäckt är något du hittar när du letar efter något annat. 440 00:52:19,880 --> 00:52:24,760 Sådana upptäckter har ofta ändrat astronomins väg. 441 00:52:24,760 --> 00:52:31,280 Gammaburster blev serendipitetiskt upptäckta på sent 1960-tal av USA’s militära satelliter 442 00:52:32,880 --> 00:52:39,360 som höll utkik efter Sovjetiska kärnvapentester. Istället för att hitta de kraftfullaste 443 00:52:39,360 --> 00:52:47,520 detonationerna producerade av människan, hittades några av 444 00:52:47,520 --> 00:52:52,080 de mest kraftfulla explosioner i hela universum… 445 00:52:53,120 --> 00:53:02,400 Dessa förbluffande energetiska explosioner av gammastrålning upptäcks åtminstone en gång om dagen åt slumpmässiga riktningar på himlen. 446 00:53:08,760 --> 00:53:16,000 Även om gammaburster endast varar några få sekunder är energin de utsänder samma 447 00:53:16,000 --> 00:53:25,240 som mängden energi hela vår Vintergata strålar ut under några sekel. 448 00:53:34,000 --> 00:53:38,680 Gammastrålar är inte synliga för det mänskliga ögat och speciell instrumentering behövs för att detektera dem. 449 00:53:38,680 --> 00:53:44,000 I 30 år visste ingen vad som orsakade dessa utbrott. 450 00:53:44,000 --> 00:53:49,120 Det var som att se en gammastrål-kula flyga förbi jorden utan att ana vapnet som sköt den. 451 00:53:50,320 --> 00:53:55,520 Tillsammans med nästan alla andra teleskop i världen letade Hubble efter den ”rykande pistolen” i många år. 452 00:53:55,520 --> 00:54:04,240 Det observerade positionen på himlen där gammastrålningsexplosioner hade setts i försök att hitta något objekt på platsen. 453 00:54:23,000 --> 00:54:27,360 Men alla försök var förgäves, tills… 454 00:54:27,360 --> 00:54:33,440 1999 var Hubbles observationer fundamentala i bestämningen av att dessa monstruösa utbrott sker i mycket avlägsna galaxer. 455 00:54:35,560 --> 00:54:41,880 Orsaken kunde vara explosionen producerad i den slutliga kataklysmiska kollapsen av en massiv stjärna... 456 00:54:41,880 --> 00:54:48,240 ...eller det dramatiska mötet mellan två väldigt täta objekt, som till exempel två svarta hål, eller ett svart hål och en neutronstjärna. 457 00:54:50,120 --> 00:54:52,720 Svarta hål är sannerligen ett av de mest exotiska objekten i universum. 458 00:54:52,720 --> 00:54:58,880 Så väl som att påverka materia kan de också visa upp sig på några andra spektakulära sätt 459 00:54:58,880 --> 00:55:04,480 eftersom deras enorma gravitationella fält även kan böja ljus. 460 00:55:04,480 --> 00:55:10,560 Faktum är, ljus som passerar nära ett svart hål kommer inte att följa en rak linje, 461 00:55:11,080 --> 00:55:18,240 utan kommer böja av i en ny riktning, bildande ett naturligt teleskop som kan kika än längre ut i rymden än vad man trott möjligt. 462 00:55:18,240 --> 00:55:25,040 GRAVITATIONELLA ILLUSIONER 463 00:55:25,280 --> 00:55:30,080 Precis som en vandrare i öknen ser en hägring när ljus från stora avstånd böjs av varm luft 464 00:55:30,080 --> 00:55:33,480 som svävar precis ovanför sanden, kan vi också se hägringar i Universum. 465 00:55:34,960 --> 00:55:42,000 Hägringarna vi ser med moderna teleskop som rymdteleskopet Hubble kommer inte från varm luft, 466 00:55:44,320 --> 00:55:47,920 utan istället från avlägsna hopar av galaxer – gigantiska ansamlingar av materia. 467 00:55:48,600 --> 00:55:53,720 För länge sedan trodde vissa folk att jorden var platt. 468 00:55:54,320 --> 00:55:59,360 Det är på något sätt förståeligt – i vårt dagliga liv kan vi inte se vår planets krökning. 469 00:56:01,880 --> 00:56:06,080 Rymden i sig är faktiskt krökt, även om vi inte själva kan se det en stjärnklar natt. 470 00:56:13,960 --> 00:56:16,920 Men rymdens krökning ger fenomen som vi kan observera… 471 00:56:23,000 --> 00:56:26,840 En av Albert Einsteins förutsägelser är att gravitationen gör rymden skev och stör därför strålar av ljus, 472 00:56:27,520 --> 00:56:29,240 på samma sätt som vågor på en damm skapar att förvanskat vaxkakemönster av ljus på den sandiga bottnen. 473 00:56:30,520 --> 00:56:34,920 Ljus från avlägsna galaxer är stört och förstärkt av gravitationella fält 474 00:56:35,760 --> 00:56:40,080 från massiva galaxhopar på sin väg mot jorden. 475 00:56:40,080 --> 00:56:43,360 Effekten är som att titta genom ett gigantiskt förstoringsglas och resultatet kallas gravitationslinsning. 476 00:56:43,360 --> 00:56:47,760 De konstiga mönstren som strålar av ljus ger upphov till när de möter en tung kropp beror på 477 00:56:47,760 --> 00:56:53,000 egenskaperna hos den “linsande kroppen”. Alltså kan bakgrundsobjekten få flera olika skepnader. 478 00:56:53,000 --> 00:56:56,000 … Einsteinringar där hela bilden är förstärkt och sammanpressad i en ljuscirkel… 479 00:57:13,160 --> 00:57:19,960 … multipla bilder, spöklika kloner av den ursprungliga avlägsna galaxen… 480 00:57:19,960 --> 00:57:23,280 … eller störd till en bananliknande båge eller bågdel. 481 00:57:37,440 --> 00:57:41,680 Även om Einstein 1915 insåg att denna effekt borde ske i rymden, 482 00:57:41,680 --> 00:57:49,160 trodde han aldrig att det skulle kunna observeras från jorden. 483 00:58:06,160 --> 00:58:13,360 Dock blev 1919 hans beräkningar bevisade att faktiskt vara korrekta. 484 00:58:13,360 --> 00:58:18,760 Under en solförmörkelse-expedition till Principe Island nära Afrikas västkust, 485 00:58:30,800 --> 00:58:34,040 ledd av den kände brittiske astronomen Arthur Eddington, 486 00:58:34,040 --> 00:58:40,440 observerades positionerna av stjärnor runt den bortskymda solskivan. 487 00:58:40,440 --> 00:58:43,160 Det upptäcktes att stjärnorna hade flyttat ett litet men mätbart avstånd utåt på himlen, 488 00:58:43,840 --> 00:58:48,120 jämfört med när solen inte var i närheten. 489 00:58:48,120 --> 00:58:52,120 Nu för tiden observeras ljussvaga gravitationella bilder av objekt i det avlägsna 490 00:58:52,120 --> 00:58:56,720 universum med de bästa teleskopen på jorden och, givetvis, med det skarpsynta Hubble. 491 00:58:58,280 --> 00:59:04,760 Hubble var det första teleskopet som löste upp detaljer inom de multipla bågarna, 492 00:59:04,760 --> 00:59:08,000 avslöjande formen och den interna strukturen av de linsade bakgrundsobjekten direkt. 493 00:59:08,000 --> 00:59:12,960 År 2003 härledde astronomer att en mystisk ljusbåge på en av Hubbles bilder var den största, 494 00:59:13,680 --> 00:59:19,920 ljusstarkaste och hetaste stjärnbildande regionen någonsin sedd i rymden. 495 00:59:19,920 --> 00:59:27,680 Det behövs relativt massiva objekt, till exempel, galaxhopar, 496 00:59:33,680 --> 00:59:40,120 för att rymden ska krökas så mycket att effekten är observerbar i djupa bilder av det avlägsna universum 497 00:59:41,760 --> 00:59:46,840 – även med Hubbles fantastiska upplösning. 498 00:59:46,840 --> 00:59:51,160 Och än så länge har gravitationslinser huvudsakligen observerats runt hopar av galaxer, 499 00:59:57,400 --> 01:00:03,040 vilket är samlingar av hundratals eller tusentals galaxer och som tros 500 01:00:03,040 --> 01:00:08,240 vara de största gravitationellt bundna strukturerna 501 01:00:08,240 --> 01:00:14,320 Astronomer vet att materian vi ser i universum bara är en liten procentuell del av den totala massan som måste vara där. 502 01:00:33,400 --> 01:00:39,800 För materia utövar en gravitationskraft och den synliga materian 503 01:00:39,800 --> 01:00:45,120 är helt enkelt inte tillräcklig för att hålla ihop galaxer och galaxhopar. 504 01:00:45,960 --> 01:00:50,560 Eftersom mängden skevhet av ’banan’-formade bilder beror på den totala massa av linsen, kan 505 01:00:50,560 --> 01:00:55,200 gravitationslinser användas för att ’väga’ hopar och för att förstå distributionen av mörk materia. 506 01:00:55,200 --> 01:00:59,760 På klara bilder från Hubble kan man lätt matcha de olika bågarna som kommer från samma bakgrundsgalax med ögat. 507 01:00:59,760 --> 01:01:04,280 Denna process ger astronomer möjligheten att studera detaljer hos tidiga galaxer för avlägsna 508 01:01:05,040 --> 01:01:09,680 för att ses med nuvarande teknologi och teleskop. 509 01:01:09,680 --> 01:01:16,360 En gravitationslins kan även agera som ett ’naturligt teleskop’. År 2004 510 01:01:16,360 --> 01:01:22,360 kunde Hubble detektera den mest avlägsna kända galaxen i universum, 511 01:01:22,360 --> 01:01:27,160 med hjälp av förstoringen från just en sådan ’gravitationslins’ i rymden. 512 01:01:27,160 --> 01:01:33,560 UNIVERSUMS FÖDELSE OCH DÖD 513 01:01:33,560 --> 01:01:39,960 Ljus kan fördas genom vakuum i den högsta hastighet som något någonsin kan nå, men det är fortfarande en ändlig hastighet. 514 01:01:41,560 --> 01:01:47,120 Detta betyder att det tar ett tag för vågor av ljus att färdas mellan två punkter i rymden. 515 01:01:47,120 --> 01:01:54,760 Ljusets hastighet genom rymden är ungefär 300000 kilometer i sekunden. 516 01:01:54,760 --> 01:01:58,320 300 tusen kilometer är nästan avståndet från jorden till månen. 517 01:02:05,080 --> 01:02:12,200 Så det tar ljuset lite över en sekund att färdas från månen till jorden. 518 01:02:13,360 --> 01:02:18,480 När vi tittar på månen ser vi den som den var för lite mer än en sekund sedan. 519 01:02:18,480 --> 01:02:22,280 Vem har inte tänkt på hur det skulle vara att resa i tiden? 520 01:02:23,080 --> 01:02:28,160 Den ändliga hastigheten hos ljuset gör det möjligt för oss att komma nära genom att tillåta oss att se bakåt i tiden. 521 01:02:28,160 --> 01:02:35,240 När vi tittar ut i rymden behöver vi bara vänta på ljuset från fjärran platser att nå oss, 522 01:02:36,280 --> 01:02:42,840 och det visar hur saker var när ljuset började sin resa. 523 01:02:42,840 --> 01:02:47,840 Kraftfulla instrument, som Hubble, har gjort det möjligt att se längre bort och längre bakåt än 524 01:02:47,840 --> 01:02:52,760 någonsin innan. Vad kosmologer ser är helt enkelt häpnadsväckande. 525 01:02:52,760 --> 01:02:57,080 På 1920-talet, upptäckte astronomen Edwin Hubble att de flesta galaxerna verkade röra sig ifrån 526 01:03:33,960 --> 01:03:38,640 oss i en takt proportionell mot deras avstånd. Ju längre bort galaxen är, 527 01:03:38,640 --> 01:03:43,640 desto snabbare verkar den röra sig ifrån oss. Detta beror på universums expansion. 528 01:03:43,640 --> 01:03:47,240 Den expansionen började i en jättelik explosion, kallad Big Bang, för många miljarder år sedan. 529 01:03:48,360 --> 01:03:52,720 Expansionstakten håller i nyckeln till uppskattningen av Universums ålder och storlek. 530 01:03:52,720 --> 01:03:59,240 Denna takt kallas Hubbles konstant. 531 01:03:59,240 --> 01:04:04,000 Universums ålder och storlek kan uppskattas genom att ”köra expansionen baklänges” – 532 01:04:07,480 --> 01:04:11,720 tills allt är komprimerat till en oändligt liten punkt av energi från vilken Universum genererades. 533 01:04:11,720 --> 01:04:14,080 Det högst rankade vetenskapliga berättigandet för att bygga Hubble var för att bestämma Universums storlek och ålder. 534 01:04:14,080 --> 01:04:20,240 Sökandet efter att bestämma Hubbles konstant precist leddes av Nyckel-Projekt teamet, 535 01:04:21,160 --> 01:04:23,960 en grupp astronomer som använde Hubble för att leta efter avlägsna, noggranna ”milstolpemarkörer”, 536 01:04:25,400 --> 01:04:29,760 en speciell klass av stjärnor kallade Cepheid variabler. 537 01:04:29,760 --> 01:04:34,600 Cepheider har väldigt stabila och förutsägbara ljusstyrkevariationer. 538 01:04:34,600 --> 01:04:39,120 Perioden hos dess variationer beror strikt på stjärnans fysiska egenskaper, 539 01:04:40,920 --> 01:04:46,280 som kan användas för att bestämma deras avstånd mycket effektivt. 540 01:04:46,280 --> 01:04:53,240 Av denna anledning är dessa stjärnor mer kända som ’standardljus’. 541 01:04:55,680 --> 01:05:00,960 Cepheider har använts som pålitlig språngbräda för att göra avståndsmätningar till supernovor, som är 542 01:05:00,960 --> 01:05:04,640 mycket ljusstarkare än Cepheider och kan därför ses på mycket större avstånd. 543 01:05:04,640 --> 01:05:11,040 Hubble har mätt ljuset från supernovaexplosioner mer noggrant än något annat instrument, 544 01:05:18,040 --> 01:05:23,240 mest på grund av sin höga upplösning. 545 01:05:23,240 --> 01:05:27,960 Från marken smälter en bild av en supernova vanligtvis ihop med bilden av sin modergalax. 546 01:05:27,960 --> 01:05:33,880 Hubble kan skilja på ljuset från de två olika källorna. 547 01:05:33,880 --> 01:05:41,080 Cepheider och supernovor har gett ett mått på Universums skala. 548 01:05:43,040 --> 01:05:49,200 Idag känner vi Universums ålder till en mycket högre noggrannhet än någonsin tidigare: 549 01:05:49,200 --> 01:05:52,720 runt 14 miljarder år, tack vare Hubble. 550 01:05:52,720 --> 01:05:59,200 I många år har astronomer diskuterat om Universums expansion kommer stanna någon gång i i den avlägsna framtiden, 551 01:05:59,200 --> 01:06:09,840 göra att universum kollapsar in i ett glödhett “Big Crunch”, eller om det kommer fortsätta expandera långsammare och långsammare för alltid. 552 01:06:39,700 --> 01:06:43,820 Kombinerade observationer av avlägsna supernovor med Hubble och de flesta av världens högklassiga teleskop 553 01:06:43,820 --> 01:06:48,020 användes för att mäta avstånd till avlägsna supernovor. 554 01:06:48,020 --> 01:06:56,300 Och det ser ut som om expansionen av vårt universum inte är i närheten av att sakta ner. Istället verkar den accelerera. 555 01:06:56,300 --> 01:07:00,940 När Hubble användes för att mäta hur expansionen av Universum har ändrats med tiden, 556 01:07:01,940 --> 01:07:10,220 visade det sig, helt överraskande, att under första halvan av den kosmiska historien, 557 01:07:13,980 --> 01:07:21,340 saktade faktiskt expansionen ner. Sen gjorde, en mystisk kraft, 558 01:07:21,340 --> 01:07:28,140 en sorts ”antigravitation” att universum ’trampade på gaspedalen’ och startade accelerationen vi ser idag. 559 01:07:30,820 --> 01:07:35,620 Detta föreslår ett besynnerligt öde för universum eftersom det föreslår att antigravitationskraften 560 01:07:35,900 --> 01:07:42,220 blir starkare hela tiden. Om detta fortsätter, 561 01:07:43,020 --> 01:07:47,060 kommer den till slut överväldiga all gravitation and kasta ut Universum i en supersnabb acceleration 562 01:07:48,260 --> 01:07:55,940 som kommer att slita itu allting i sina beståndsdelar, atomer. Kosmologer har uppkallat detta mardrömsscenario till ”the Big Rip”. 563 01:07:56,660 --> 01:07:59,140 UTSIKT MOT TIDENS SLUT 564 01:07:59,140 --> 01:08:06,100 Vi samlar oväntade nyheter från yttre rymden. 565 01:08:06,100 --> 01:08:13,660 Precis som geologer gräver djupare för att hitta allt äldre fossil, 566 01:08:15,980 --> 01:08:19,500 bärande vittnesmål om allt mer avlägsna epoker, så ’gräver’ astronomer djupare och djupare mot tiden början, 567 01:08:19,580 --> 01:08:25,740 genom att titta efter ljus kommande från ljussvagare, och därför mer avlägsna, objekt. 568 01:08:25,780 --> 01:08:30,220 Hubble har startat en ny era vi kan kalla ’astroarkeologi’ och den började under julen 1995… 569 01:08:30,820 --> 01:08:36,500 Att rikta världens mest sofistikerade teleskop mot samma bit av himlen i tio dagar i rad kan låta lite konstigt. 570 01:08:36,580 --> 01:08:39,780 Och detta var vad många astronomer tyckte när de försökte detta för första gången i slutet av 1995. 571 01:08:41,540 --> 01:08:45,860 ”Deep Field” observationer är långvariga exponeringar riktade mot en särskild region på himlen. 572 01:08:45,860 --> 01:08:51,020 De syftar till att avslöja ljussvaga objekt genom att samla så mycket ljus som möjligt under en lång tidsperiod. 573 01:08:54,500 --> 01:08:59,420 Ju ’djupare’ en observation går desto ljussvagare är objekten som blir synliga. 574 01:09:00,180 --> 01:09:07,940 Objekt på himlen kan vara svaga antingen för att deras naturliga ljusstyrka är låg eller på grund av att de är långt borta. 575 01:09:09,420 --> 01:09:14,820 “När det här experimentet först föreslogs, 576 01:09:14,820 --> 01:09:17,700 visste ingen egentligen om det skulle leda till några intressanta vetenskapliga resultat. 577 01:09:20,380 --> 01:09:25,900 Men när vi först titta på bilden blev vi förvånade! Vi kunde se mer än 3000 galaxer i detta lilla fält.” 578 01:09:26,100 --> 01:09:29,380 Den observerade delen av himlen i Ursa Major, Karlavagnen, 579 01:09:31,260 --> 01:09:34,540 var noggrant utvald för att vara så tom som möjligt så att Hubble skulle titta långt bortom stjärnorna 580 01:09:35,780 --> 01:09:41,060 i vår egen vintergata och förbi närliggande galaxer. 581 01:09:41,060 --> 01:09:48,140 De tusentals galaxer som observerades i det första djup-exponeringen var i 582 01:09:48,140 --> 01:09:54,740 olika faser av utveckling och var utsträckta längs en korridor på miljardtals ljusår. 583 01:09:56,180 --> 01:10:00,260 Detta lät astronomerna studera evolutionen av dessa objekt genom tiden, 584 01:10:00,460 --> 01:10:06,860 se en skymt av olika galaxer under olika faser av utveckling. 585 01:10:06,980 --> 01:10:11,340 Efter den första djup-exponeringen, togs en annan lång exponering på södra himlen. 586 01:10:19,420 --> 01:10:23,900 Tillsammans gav Hubbles norra och södra ”Deep Field” astronomer kikhål mot det uråldriga universum för första gången. 587 01:10:23,980 --> 01:10:28,500 Några av objekten som syns på bilderna var så svaga så att se dem skulle vara lika 588 01:10:30,580 --> 01:10:35,900 svårt som att från jorden se en ficklampa på månen. 589 01:10:35,980 --> 01:10:41,220 “Vi kan definitivt säga att ”Hubble Deep Field” öppnade en helt ny era av observationell kosmologi. 590 01:10:41,260 --> 01:10:46,580 De formade vår syn på det avlägsna universum.” 591 01:10:53,780 --> 01:11:01,780 ”Hubble Deep Field” har orsakat en riktig revolution inom modern astronomi. 592 01:11:01,780 --> 01:11:07,220 Efter det första djup-exponeringen riktades nästan alla mark- och rymd- baserade teleskop mot samma område under långa perioder. 593 01:11:09,500 --> 01:11:16,260 Några av de mest intressanta resultat inom astronomi kom fram ur denna fruktsamma 594 01:11:16,260 --> 01:11:19,380 synergi mellan instrument av olika storlek, i olika omgivningar och med olika känslighet för olika våglängder. 595 01:11:22,780 --> 01:11:29,500 De gav oss den första klara bilden av stjärnbildningshastigheten genom hela universum. 596 01:11:43,500 --> 01:11:47,380 Överraskande nog, visade den att stjärnbildningen hade sin topp inom ett fåtal miljarder år från 597 01:11:47,380 --> 01:11:54,460 universums födelse. På den tiden var stjärnbildningen mer än tio gånger så stor som idag. 598 01:11:58,100 --> 01:12:02,900 När de väl hade börjat upptäcka det mest avlägsna delarna någonsin sedda, 599 01:12:04,900 --> 01:12:09,460 försökte Hubbles astronomer skjuta observationerna ännu längre bak i tiden. 600 01:12:09,460 --> 01:12:14,180 Under 2003 och 2004 utförde Hubble sin djupaste exponering någonsin: ”Hubble Ultra Deep Field”. 601 01:12:15,180 --> 01:12:20,660 Det är en 28 dagar lång exponering, mycket mer djupgående än Hubbles tidigare norra och södra ”Deep Field”, 602 01:12:22,340 --> 01:12:24,180 och är mot en region av rymden långt från alla andra djup-exponeringar tagna med antingen mark- eller rymd- baserade teleskop. 603 01:12:40,140 --> 01:12:46,140 ”Hubble Ultra Deep Field” avslöjar de första galaxerna som kom fram från de så kallade ”mörka tiderna” – 604 01:12:46,140 --> 01:12:50,500 tiden kort efter Big Bang när de första stjärnorna återupphettade det kalla, mörka Universum. 605 01:13:16,220 --> 01:13:22,700 Strax efter Big Bang, i det nyfödda snabbt expanderande Universum 606 01:13:23,700 --> 01:13:29,500 före stjärnornas och galaxernas era – var distributionen av materia relativt jämn. 607 01:13:29,580 --> 01:13:33,380 När tiden gick, startade kungen av alla krafter – gravitationen – agera. Sakta men säkert… 608 01:13:35,220 --> 01:13:41,060 Under inverkan av gravitationen från den mystiska mörka materian, 609 01:13:41,060 --> 01:13:48,420 började små klumpar av den normala materian samlas i regioner där densiteten var något högre än genomsnittet. 610 01:13:48,420 --> 01:13:54,860 Utan stjärnor som lös upp rymden, var Universum i sin mörka tidsålder. 611 01:13:54,860 --> 01:14:02,420 Där densiteten av klumparna blev högre, 612 01:14:02,420 --> 01:14:08,140 attraherades ännu mer materia, och en tävlingen mellan universums expansion och gravitationen pågick. 613 01:14:08,140 --> 01:14:12,700 Där gravitationen vann, slutade regionerna expandera och började kollapsa in mot sig själva. 614 01:14:14,660 --> 01:14:18,140 De första stjärnorna och galaxerna föddes. 615 01:14:18,140 --> 01:14:20,020 Där materiedensiteten var som högst – i korsningarna mellan de stora nätliknande 616 01:14:20,500 --> 01:14:25,100 strukturerna av materia – bildades de största strukturerna vi känner till: galaxhopar. 617 01:14:25,100 --> 01:14:31,060 Djup-exponeringsbilderna är översållade med en stor variation av olika galaxer i olika storlek, form och färg. 618 01:14:31,500 --> 01:14:36,780 Astronomer kommer spendera år med att studera formerna av galaxerna i dessa bilder 619 01:14:36,860 --> 01:14:41,580 för att förstå hur de bildats och utvecklats sedan Big Bang. 620 01:14:41,580 --> 01:14:44,740 I livfull kontrast till bildernas rika skörd av klassiska spiral- och elliptiska galaxer, 621 01:14:47,180 --> 01:14:53,660 finns där också ett zoo av kufiska galaxer som belamrar fälten. 622 01:14:53,700 --> 01:15:00,060 Några ser ut som tandpetare, andra som länkar på ett armband. Några få verkar interagera med varandra. 623 01:15:00,260 --> 01:15:07,940 Deras underliga former är långt från de majestätiska spiral- och elliptiska galaxer vi ser idag. 624 01:15:08,500 --> 01:15:14,700 Dessa kufiska galaxer berättar om en period när universum var mer kaotiskt, 625 01:15:16,260 --> 01:15:22,500 när ordning och struktur just skulle börja dyka upp. 626 01:15:22,540 --> 01:15:26,980 En av de fantastiska sakerna med Hubble är att det finns många instrument ombord 627 01:15:58,634 --> 01:16:05,674 som kan göra olika observationer samtidigt. ”Hubble Ultra Deep Field” 628 01:16:06,540 --> 01:16:14,180 är faktiskt två separata bilder tagna av två instrument: Hubbles ACS kamera och NICMOS instrument. 629 01:16:17,187 --> 01:16:19,923 NICMOS ser längre bort än ACS. Det detekterar infrarött ljus